Aktuellt från Hamilton

Idag vid lunch hade jag glädjen att , tillsammans med Citycon Sveriges VD Johan Elfstadius, återinviga Högdalens centrum. Sedan ett drygt år tillbaka äger Citycon Högdalen C. I samarbete med bl a stadens trafikkontor har det genomförts upprustningar som handlar om att skapa ett snyggare och tryggare centrum. Förbättrad belysning,  bevakning i form av väktare, städning, nya papperskorgar och enhetligt skyltprogram mm är några exempel på de förbättringar som skett.

Förhoppningsvis uppskattas dessa av boende runt omkring. Det är viktigt att staden har trygga och snygga centrumanläggningar runt om i stadsdelarna och därför jobbar vi medvetet, tillsammans med bl a fastighetsägarna, för att åstadkomma förbättringar. Så besök gärna Högdalen C.

/

En viktig förutsättning för att så många som möjligt ska kunna försörja sig själva i livet är att få en bra grund att stå på. Därför kan det inte nog understrykas hur viktigt det är att grundskolan fångar upp alla elever och har ett arbetssätt som är framgångsrikt. 2007 genomförde McKinsey en global undersökning av 25 olika skolsystem runt om i världen. Den visade att lärarnas kompetens är den viktigaste förklaringen till varför vissa skolsystem presterar goda resultat. McKinsey Sverige tillämpade samma undersökningsmetodik på den svenska skolan 2010 och kom fram till några viktiga slutsatser kring vad som måste göras för att den svenska skolan ska kunna hävda sig i en internationell konkurrens.

- höj kompetensen hos nuvarande lärare och rektorer genom lärarcoacher och systematisk vidareutbildning

- öka läraryrkets status och attraktivitet och öka antalet sökande till lärarutbildningen

- kvalitetssäkra jämförelser av skolors resultat

Utbildningsförvaltningen i Stockholm jobbar på olika sätt för att förbättra resultatet i stadens skolor. Ett exempel är det projekt som genomförts på Aspuddenskolan med början i januari 2012. På grundval av de erfarenheter som McKinsey har redovisat i sin rapport inleddes ett samarbete mellan dem och skolan i syfta att få till stånd ett bättre samarbete inom skolan. Läraryrket är ofta ett ganska ensamt yrke när det gäller att planera lektioner mm.

Projektet inleddes med noggranna tidsstudier för att få en bild av hur tidsanvändningen såg ut hos medarbetarna, detta kompletterades med djupintervjuer. Av det framgick att det inte fanns någon samplanering alls av arbetet, många ansåg att mötena var ineffektiva mm. Modeller för att effektivisera mötena, för hur samplaneringen kan öka och hur coachningen kan bli bättre togs fram.

Resultatet lät inte vänta på sig. På Aspuddenskolan sker nu en samplanering mellan alla lärare en gång per vecka, de jobbar med att coacha varandra genom att besöka varandras lektioner, rektor är mer ute i verksamheten.

Det nya arbetssättet har medfört att arbetsklimatet har förändrats, det har blivit ett öppnare klimat där det finns trygghet i att dela med sig av sin erfarenhet kollegor emellan. Det som tidigare har varit tysta lärakunskaper hos den enskilde blir nu en gemensam kunskap. Det har också inneburit att det blivit mycket mer samtal kring pedagogiska frågor.

Det ska bli intressant att följa hur arbetet fortskrider. Men en sak verkar vara säker. På Aspuddenskolan har det påbörjats en process som har ökat fokus på hur de jobbar bättre tillsammans som kommer att innebära att ständiga förbättringar är ett ledord. Det har också skapat ett engagemang i lärarkåren som förhoppningsvis också smittar av sig på eleverna och leder till än bättre resultat i skolan. Jag hoppas verkligen att andra skolor i Stockholm tar till vara på tillfället att lära av erfarenheterna från Aspuddenskolan. 

/

I slutet på förra veckan presenterades regeringens Nationella innovationsstrategi. Det är en genomarbetad analys av varför det är viktigt med ett bra innovationsklimat och vad som är bra och vad som behöver förändras i Sverige för att vi ska få ett än bättre innovationsklimat. Problemet är att det inte innehåller skarpa förslag, annat än identifiering av problemen. Det behövs skarpa förslag och det är ganska bråttom. Den globala konkurrensen är stentuff och den pågår här och nu. 

I fredags presenterade Länsstyrelsen rapporten ”En GPS för Stockholmsregionens innovationssystem”. Det är en intressant läsning som är en genomgång av alla de olika aktörer som finns inom det innovations- och entreprenörsfrämjande systemet i Stockholmsregionen. Rapporten visar på styrkor och svagheter i vår region. Det är viktigt att ta itu med de svagheter som konstateras.

Rapporten påpekar bl a följande:

- life science och ICT är mycket starka kluster med väl fungerande strukturer. Däremot är det svaga strukturer kring andra prioriterade styrkeområden såsom tex robotik/avancerad tillverkning, clean-tech, turism och logistik.

- kunskapen måste öka för att få till stånd lämpliga policies för att främja innovativa tjänsteföretag

- många aktörer är underkritiska och resursfördelningen är skev när det gäller helheten i systemet.

- nationella program har under senare år bidragit till uppkomsten av konkurrerande och överlappande aktörsstrukturer inom regionens life science miljöer. Det innebär ineffektiv användning av resurser.

- det finns en bristfälligt koppling mellan olika kluster, det gäller i synnerhet aktörer inom kulturella och kreativa näringar och övriga aktörer. Här finns en stor potential för innovationer.

Detta är några av de kloka påpekanden som finns i rapporten. Stockholmsregionen ligger långt framme internationellt när det gäller innovationsklimatet. Men det värsta vi kan göra är att sitta nöjda över läget. För en sak är säker, det finns väldigt många som vill ta vår position. Så det håller inte att vila på lagrarna utan här gäller det att ständigt jobba för att stärka positionen. Här har staden en viktig roll att spela när det gäller att bl a erbjuda arenor för möten över branschgränserna. Men även som beställare, upphandlare och regelutformare.

Och statens roll är också viktig. Därför är det väsentligt att den analys som gjorts i den Nationella Innovationsstrategin kring t ex kapitalförsörjningen, skattevillkoren mm omsätts i skarpa förslag som innebär att de problem som identifieras undanröjs.

/

I DN idag finns det en artikel om Götgatans omdaning som ger intryck av att det inte ska vara möjligt att cykla på sträckan från Medborgarplatsen till Hornsgatan. Det är inte korrekt. Det kommer visst att vara möjligt att cykla där framöver. Däremot så är det viktigt att de som cyklar där anpassar sin cykling till det regelverk som finns på gågator, dvs att man måste ta hänsyn till de gående.

För att erbjuda de cyklister som vill cykla snabbare kommer cykelbanor att anläggas på Repslagargatan. Allt detta framgår av det ärende som är på trafik- och renhållningsnämndens bord på torsdagens sammanträde i nästa vecka.

Så det som Christian Meschke säger i tidningen ”Man kan väl samsas och visa varandra hänsyn i stället.” är i allra högsta grad en uppmaning som jag instämmer i och som det är viktigt att alla som rör sig i stadens trafikmiljö anammar.

/

Vi vet alla att trafik och framkomlighetsfrågorna står högt på agendan i Stockholm. Inom ramen för framkomlighetsstrategin är trafikkontorets parkeringsplan just nu på remiss och stockholmarna kan lämna sina synpunkter på planen på stadens hemsida.

Under våren var cykelplanen på remiss och det är 56 remissinstanser som har lämnat synpunkter på densamma. På nästa veckas trafik- och renhållningsnämnd kommer förslaget till ny cykelplan upp på agendan. Cykelplanen tar dels upp den strategiska frågan om den långsiktiga utvecklingen i Stockholm och den innehåller också en handlingsplan.

Handlingsplanen innebär bl a att staden ska ha ett sammanhängande och väl utformat cykelvägnät med höjda standardnivåer såsom;

- Pendlingsstråk – Används av cyklister som har målpunkter i olika kommuner eller flera stadsdelar, reslängden ofta 5 km eller längre. Ingår ofta i regionala cykelstråk och har höga flöden. Därför är det viktigt med god kapacitet och trafiksäkra stråk; viss angiven bredd, bra sikt, god framkomlighet, hastighetssäkrade passager, bra vägvisning mm

- Huvudstråk – Cykeltrafik som har målpunkter i olika stadsdelar 2-5 km reslängd. Fungerar soom länkar till pendlingsstråken. Även här regler kring utformning.

- Lokalstråk – För cyklister som har målpunkter inom den egna stadsdelen. Lokalgatunätet är begränsat till 30 km/h och på dessa gator kan cyklisterna cykla i blandtrafik.

Allt detta framgår tydligt i den remiss som varit ute.

Ärendet på nästa veckas trafiknämnd innebär att cykelplanen ska godkännas av nämnden för att sedan gå vidare till kommunfullmäktige föpr beslut. Av ärendet framgår också att nämnden ska ge trafikkontoret i uppdrag att återkomma med ett ärende till novembernämnden som innehåller förslag på konkreta investeringsprojekt i enlighet med planen.

Idag har ju 2013 års budget presenterats och där finns också tydligt avsatt investeringspengar i form av cykelmiljarden under de kommande åren. Trafik-och renhållningsnämnden har 120 Mkr i 2013 års budget avsatta för förverkligande av cykelplanen.

Genomförandet av cykelplanen är ett långsiktigt arbete där sammanhängande cykelvägnät och att öka kapaciteten på de länkar där behovet är störst. Det handlar också om drift- och underhållsåtgärder, informationsinsatser, cykelparkeringar mm.

Till stadens cykelplan ska läggas det arbete som pågår i länet i övrigt med bla Trafikverket och flera av kommunerna i syfte att bygga ut cykelinfrastrukturen över kommungränserna i länet.

I nästa vecka ska jag också träffa bl a fastighetsägare i City för att diskutera med dem vilka möjligheter som de har att erbjuda cykelparkeringar i sina kontorsfastigheter till de som jobbar i fastigheten.  

/

I den budget som finsnaborgarrådet presenterat idag ingår en skattesänkning på 15 öre. det innebär att kommunalskatten 2013 uppgår till 17:33. Genomsnittskatten i en svensk kommun är 20:59 enl SCB. Sänkningen innebär att stockholmarna får en av landets lägsta kommunalskatter. 

Vi satsar på många olika områden i budgeten. Att minska utanförskapet är en viktig fråga och därför avsätts 9 miljoner extra för uppföljande verksamhet bland ungdomar 16-19 år. Vuxenutbildningen får nästan 20 Mkr i utökad budget. Feriejobb för ungdomar har varit en viktig satsning under flera år. 2012 hade över 5000 ungdomar sommarjobb inom stadens olika verksamnheter. 2013 satsas 15 Mkr på vackra Stockholm, 9 Mkr till Stadsdelsnämnderna, 5 miljoner till ungdomsjobb på arbetsmarknadskontoret, 3 miljoner till trafiknämnden samt 30 Mkr till ytterstaden för att ungdomar ska få erfarenheter av jobb och därmed få större chans att få ett jobb framöver.

En av de stora utmaningar som Stockhom har på utbildningsområdet, enligt skolborgarrådet Lortte Edholm, är att minska andelen elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Jag håller med henne. Därför är det också utmärkt att vi nu i budgeten för 2013 lägger särskilt fokus på skolor med låga resultat, inför läxhjälp och sommarskola till alla elever som har svårt att nå kunskapskraven, satsar på kompetensutveckling av skolledare och att språkutveckling, matematik och natur sätts i fokus på förskolorna.

Ska vi lyckas med arbetet för att minska utanförskapet så måste grundskolans resultat bli bättre. Det är helt avgörande.

Arbetet med framkomlighetsstrategin fortsätter. Budgeten understryker vikten av att arbetet med stombusslinjenätet fortsätter, att parkeringsplatser planeras för bilar i garage, att cykelplanen (cykelmiljarden framgår av budgeten) genomförs och att gångstråken ska bli attraktivare i staden.

Trafikkontoret får behålla den extra satsning om 10 Mkr för träd som finns i årets budget och det avsätts också 3 Mkr för spaljeprogram.

Det uppdrag som trafikkontoret redan har när det gäller att ta fram förslag på platser och villkor för mobila matserveringar i staden understryks i budgeten, liksom arbetet med cykelsstråk på lokalgator som finns i den cykelplan som varit på remiss och som ska beslutas på trafik- och renhållningsnämnden i nästa vecka.

Detta var bara några av alla de satsningar som finns med i 2013 års budgetförslag.

Under dagen kommer med all säkerhet mer info på stadens hemsida.

/

Under hösten kommer mina tisdagsbesök gå till företag som samarbetar med Jobbtorgen och tagit emot personer och därmed minskat utanförskapet. Jag började idag med ett besök hos Ett rent sinne AB, mopp.nu. Företaget är inriktat på städning hos privatpersoner. 16 personer är anställda varav 9 har rekryterats från Jobbtorgen. Jag hade en mycket givande dryg timma med två från firman, varav en just kommit dit via jobbtorget. På det stora hela var båda mycket nöjda med samarbetet. Jobbtorget erbjuder individuell matchning och coatchning på ett bättre sätt än Arbetsförmedlingen enligt båda. Det faktum att jobbtorgets matchare har byggt upp en bra relation med såväl företaget som aspiranten är en viktig förklaring till det goda resultatet. Jobbtorgen bygger helt enkelt förtroende.

Allt är inte perfekt. Det finns förbättringspotential. Men Jobbtorgens arbetssätt är ett stort steg på vägen mot minskat utanförskap.

Vid halvårsskiftet var antalet invånare i Stockholm stad närmare 872.000. Så många har vi aldrig varit tidigare. På en konferens i Helsingborg i fredags konstaterade jag att Stockholm stad vuxit med nästan ett Kristianstad, eller med två Ängelholm, sedan 2007. Det är en nästan obegripligt snabb utveckling. Det chokar alla system just nu, bostadsefterfrågan, infrastruktur, förskolor mm. Men samtidigt är det lätt att konstatera en sak, alternativet – stagnation- är oerhört mycket sämre.
/

Svenska för invandrare kopplat till personens yrke, sk SFX, inrättnas nu för IT- utbildade. Det råder stor brist på IT- kompetens, många företag har svårt att hitta medarbetare. Därför är det särskilt glädjande att det nu inrättas en SFI utbildning för personer med denna bakgrund. Vi vet från liknande utbildningar med inriktning mot ekonomi, arkitektur mm, att det går snabbt för personer som går SFX att komma ut på arbetsmarknaden. Snacka om riktigt vinna-vinna koncept.

Den 4 oktober 1983 är för alltid inskriven i historieböckerna i Sverige. Då var det 100.000 människor som tågade genom Stockholm city för att manifestera sitt motstånd mot löntagarfonder och för fri företagsamhet och äganderätt. Jag var själv med denna dag. Det var en fantastisk upplevelse att se alla människor som vandrade från Humlegården till riksdagen för att träffa partiledarna och överlämna sitt krav på att löntagarfondsideerna skulle skrotas. Löntagarfonderna infördes trots det massiva motståndet. Deras avskaffande var en av de första åtgärderna som regeringen Bildt vidtog.

Detta är historia. Men samtidigt känns frågan väldigt aktuella med den debatt som nu pågår – inte minst inom det socialdemokratiska partiet – om att förbjuda vinst i vissa typer av företag. Drivkraften för företagare är att attrahera kunder och att kunna försörja sig. Ibland går verksamheten bra, ibland mindre bra.Företagande är ett risktagande, det får man aldrig glömma.  Precis som finansminister Borg vill ha marginaler i statens finanser, så behöver företag marginal i sina finanser. Det kan handlar om att man behöver göra investeringar eller att utveckla verksamheten på olika sätt. Till skillnad från finansministern så handlar företagandet ofta om att människor riskerar sina egna pengar, därför måste det vara möjligt att skapa marginaler.

För mig är det helt obegripligt att det finns de som förespråkar att man ska förhindra företag som bedriver vård, skola och omsorgsverksamhet att ha marginaler. När samma personer som kräver detta samtidigt kritiserar verksamheterna för att ha ett för kortsiktigt perspektiv så blir det än konstigare. Det vore ärligare att säga att man inte vill ha privat verkamhet, punkt slut. 

De som förespråkar anti-vinstlinjen förstår nog inte hur viktiga dessa privata aktörer är för välfärden i Sverige och inte minst i Stockholm. Såväl för sina kunder, elever, familjer som för alla medarbetare. En snabb genomgång visar att det minst handlar om följande volymer:

 Andelen elever som valt icke-kommunala skolor:

Förskola ca 35%

Grundskola ca 20%

Gymnasiet ca 40%

Vuxenutbildningen utförs till c:a 70 % av privata utbildningsanordnare. Arbetsmarknadsförvaltningen har avtal med 55 externa utförare total inom sina verksamhetsområden.

Inom SFI är det 86 % som studerar hos externa utförare. 

64 % har valt privat hemtjänstutförare och staden har ca 150 privata hemtjänstutförare och ca 40 kommunala.

Över 50 privata aktörer erbjuder ledsagarservice och avlösarservice inom ramen för stadens valfrihetssystem. 

Över 20 privata aktörer erbjuder vård och omsorgsboenden för äldre.

Och då har jag inte nämnt olika former av särskilda boenden mm.

Sammantaget visar detta att den debatt som just nu pågår berör väldigt många människor på olika sätt. Det är knappast trovärdigt att påstå att man värnar jobben och företagandet och samtidigt plädera för att man ska slå unden benen för så många företag som det faktiskt handlar om.

Så även om 4 oktober och löntagarfonderna känns som väldigt länge sedan så är den debatt som just nu förs på många sätt påfallande lik den som fördes då. Ideerna är lika fel idag som då. 

Bara en liten betraktelse så här på årsdagen 29 år efter den första 4 oktober manifestationen.

/